Det där med månaden maj.

Jomenvisst. Så är det.

Runt om hörs och ses nu, både gällande bloggvärlden, instagram, facebook 

och (inte att förglömma) det verkliga livet, kommentarer om hur mycket alla älskar m a j.

Ehum. Jag har väl lite sisådär för mycket uppsluppen av vardagsstressen hummat: 

"ja men vem älskar inte när det börjar bli ljusare och varmare?"

Men. Så kom det. 

Den där "shit-jag-älskar-för-sjutton-också-maj"-insikten.

Jag skulle ju bara ta den där riktigt svettiga powerwalken igår kväll.

Men efter bara en kort bit inser jag att hela kanten längs med grusvägen, 
att stigarna och hagen och skogen vid sidan om mig

är översållade av vitsippor!

Så jag börjar med det där åhhh:andet och oohhh:andet 

och svär lite inombords över att Iphonen precis dog pga urladdat batteri 

och att jag lämnade kameran hemma på köksön.

Så. Efter att ha stått där ett tag och andats. 

Lyssnat på tystnaden och fågelkvittret.

Känt solens sista värmande strålar på ryggen.

Kom den där insikten.

Vad finns det inte att älska med maj? :)

 ..och en liten bukett fick följa med hem:)

Var tvungen att idag, efter årets första grymt torterande löptur,
gå och fota så att jag kunde visa er några av alla de där små söta blommorna.
Orkade dock inte gå så långt, så det blev bara hagen närmast oss,
den som såklart är stökigast och där det var minst blommor.
Men ja. Ni får föreställa er själva;)


Och mina vänner, imorgon, då får ni hålla utkik här på bloggen,
för då ska jag tipsa om en mycket trevlig sak som min fina vän S pysslar med;)
 

♥